Fiskbensdiagrammet: Så hittar du grundorsaken till problem och ökar produktiviteten
Så löser du problem med Ishikawa-diagrammet
Vill du förstå de underliggande orsakerna till återkommande problem i era processer? Genom att använda fiskbensdiagrammet kan ditt team strukturera utmaningar visuellt och snabbt nå varaktiga lösningar.
Vad är ett fiskbensdiagram?
Den senaste tiden har vi intresserat oss för olika verktyg och metoder som har att göra med produktivitet och effektivitet. Ett av verktygen vi fastnade för är det som brukar kallas Fiskbensdiagram. Det utvecklades 1943 av den japanske ingenjören och professorn Kaoru Ishikawa vid Tokyos universitet. Det fick snabbt fäste inom den Japanska industrin som hade insett att de behövde genomgå en kvalitetsrevolution för att kunna konkurera på en internationell marknad. Idéerna plockades upp av Toyota där det blev en del av deras berömda produktionssystem och därifrån har det spridits sig vidare till västvärlden.
Lite kortfattat så hjälper fiskbensdiagrammet oss att visualisera problem och systematiskt kategorisera potentiella orsaker i till exempel processer, verktyg och arbetssätt. Vi får en tydlig överblick när utmaningarna är lite mer komplexa.
Hur gör man då?
- Skriv problemet vid fiskens huvud. Börja med att definiera problemet tydligt, till exempel: “Förseningar i leveranser”.
- Sätt upp orsakskategorier. Skapa 4–6 huvudkategorier (fiskens ben). De vanligaste är:
- Människor (kompetens, bemanning, arbetsmiljö)
- Maskiner (underhåll, ålder på utrustning, teknikfel)
- Metoder (processer, rutiner, standardisering)
- Material (kvalitet, tillgänglighet, leverantörer)
- Brainstorma! Fyll i specifika orsaker under varje ben som kan bidra till problemet (t.ex. “maskinfel på grund av bristande underhåll”).
- Analysera. Gå tillsammans igenom hela diagrammet och ringa in de mest sannolika grundorsakerna.










